Dagarna rullar på här borta, ibland går de för fort och ibland för sakta. Just nu är jag inne i en period där de går extremt sakta. Hittills har jag kunnat ta bort alla jobbiga känslor och tänkt att jag klarar det här men nu börjar jag känna att det inte är någon mening med att gå runt här borta och inte vara glad. Det var inte alls såhär jag hade föreställt mig att mitt år skulle vara. Ville att jag skulle ha roligt och vara lite nere för att det går för fort. Nu längtar jag efter att det ska vara över. Känns inte möjligt att klara av 9 månader och så. Jag ska ge det en chans till dock. Ska prata med min värdmamma om en semestervecka i början av september sen kommer ju mamma och Rebecka och hälsar på den 14 september, 42 dagar kvar! Längtar!

Bilden är från kvällen innan jag åkte över Atlanten, hemma i lugna fina Mjölby!